Läser just i SvD att nya regeringen i eurolandet Slovakien vägrar betala sin beskärda del av såväl räddningspaketet för Grekland som EU:s nya krisfond. Och det trots att Slovakien så sent som för några veckor sedan röstade ja till båda delarna.
Tillträdande premiärministern Iveta Radicova skyller på att pengarna behövs för att bekämpa översvämningarna därhemma. Men den attityden håller inte om man ska vara fullvärdig medlem i eurozonen. Den här sortens russinplockning, där man njuter fördelarna av en stabil valuta men säger nej till att hjälpa andra som är i kris, är - tillsammans med statistikfusk - vad som kan underminera eurosamarbetet på lång sikt. Därför är det viktigt att övriga euroländer sätter emot på dagens toppmöte.
Slovakien har tidigare visat att man inte riktigt accepterar de regler som EU-medlemskapet sätter upp. Förra året beslöt den slovakiska regeringen helt sonika att stoppa den ungerske presidenten vid gränsen när han skulle besöka ungerska områden i Slovakien - av "säkerhetsskäl". Men både Slovakien och Ungern ingår i Schengensamarbetet, och där får sådana hinder inte förekomma.
EU och euron innebär inte bara rättigheter, utan också skyldigheter. Och de måste alla länder ovillkorligen leva upp till.
torsdag 17 juni 2010
onsdag 9 juni 2010
Allt tyder på liberal seger i Nederländerna
Dagens val i Nederländerna är ännu inte avgjort, men de första prognoserna visar på en rejäl seger för högerliberala VVD. VVD spås öka från 22 till 31 platser i parlamentet (man mäter alltid i mandat i NL). Även vänsterliberala D66 förutsås öka med besked - från 3 till 10 platser. "Enorm spannend", som reportern i holländska TV-nyheterna just konstaterade. Ett stort grattis till de liberala vännerna i Holland!
Allt tyder på att VVD:s Mark Rutte blir Nederländernas nästa premiärminister, den första liberalen på det ämbetet på över hundra år. Däremot är det mer oklart hur en regeringskoalition kan komma att se ut. Holländarna är vana vid höger-vänster-regeringar, och VVD har tyvärr även öppnat för ett samarbete med Geert Wilders högerpopulistiska och islamfientliga PVV.
Och hur blir det med Europapolitiken, kan man fråga sig? Annika Ström-Melin beskriver i en utmärkt ledare i DN idag hur VVD ofta uttalar sig kritiskt kring EU. Tyvärr är det helt sant - liberala VVD verkar mer och mer se EU som ett problem. Visst finns det konstruktiv kritik, som att man kräver att halva EU-budgeten ska bort. Men partiet har de senaste åren blivit alltmer kritiskt mot fortsatt utvidgning, man talar om undantag från den gemensamma invandringspolitiken och vill skrota allt stöd till EU:s underutvecklade regioner.
Jag hoppas att VVD återvänder till en mer liberal EU-linje i regeringsställning. Det beror förstås också på valet av koalitionspartner. Med PVV i den nederländska regeringen finns det förstås skäl till oro för annat än bara Europapolitiken. Hoppet bör istället stå till ett samarbete med D66, som har ett mer konstruktiv syn på Europasamarbetet.
Allt tyder på att VVD:s Mark Rutte blir Nederländernas nästa premiärminister, den första liberalen på det ämbetet på över hundra år. Däremot är det mer oklart hur en regeringskoalition kan komma att se ut. Holländarna är vana vid höger-vänster-regeringar, och VVD har tyvärr även öppnat för ett samarbete med Geert Wilders högerpopulistiska och islamfientliga PVV.
Och hur blir det med Europapolitiken, kan man fråga sig? Annika Ström-Melin beskriver i en utmärkt ledare i DN idag hur VVD ofta uttalar sig kritiskt kring EU. Tyvärr är det helt sant - liberala VVD verkar mer och mer se EU som ett problem. Visst finns det konstruktiv kritik, som att man kräver att halva EU-budgeten ska bort. Men partiet har de senaste åren blivit alltmer kritiskt mot fortsatt utvidgning, man talar om undantag från den gemensamma invandringspolitiken och vill skrota allt stöd till EU:s underutvecklade regioner.
Jag hoppas att VVD återvänder till en mer liberal EU-linje i regeringsställning. Det beror förstås också på valet av koalitionspartner. Med PVV i den nederländska regeringen finns det förstås skäl till oro för annat än bara Europapolitiken. Hoppet bör istället stå till ett samarbete med D66, som har ett mer konstruktiv syn på Europasamarbetet.
Modiga ester väljer euron
Så blir Estland nästa medlemsland att träda in i eurozonen den 1 januari 2011. Och det mitt under euroländernas värsta kris på årtionden. Modigt måste man säga - men säkert ett väl övervägt beslut som får både ekonomiska och politiska konsekvenser.
Estlands finansminister Jurgen Ligi beskrev i Rapport igår hur utländska företag tvekar att investera i Estland av rädsla för en devalvering. "Men vi har aldrig någonsin tänkt devalvera" sa Ligi. Här har vi den tydliga ekonomiska fördelen: det blir lika säkert att investera i Estland som i något annat euroland, eftersom risken för devalvering är lika med noll.
Men det finns också politiska fördelar: Estland tar nu plats i den inre cirkel av länder som - i nöd och lust - delar valuta och penningpolitik. Allt fler beslut som rör hela EU - även de länder som står utanför euron - debatteras och fattas i eurogruppen, medan Anders Borg och en handfull andra finansministrar bokstavligen får sitta utanför och vänta.
För eurozonen innebär Estlands inträde ett positivt tillskott. Äntligen ett land som sköter ekonomin och som till punkt och pricka följer de regler som gäller. Förhoppningsvis kan det tjäna som inspiration för mindre ordningsamma medlemmar.
För Sverige blir konsekvensen att ytterligare ett av våra grannländer ingår i en större gemenskap som vi står utanför. När allt fler går med blir det till slut en ohållbar situation till Sverige, både ekonomiskt och politiskt. Därför borde Sverige införa euron så fort som det bara går.
Moderaterna och Anders Borg säger sig gilla den gemensamma valutan, men avfärdar idén om en folkomröstning under nästa mandatperiod. Mona Sahlin gjorde på DN Debatt häromdagen ett tafatt försök att ge euron sitt stöd men samtidigt ta avstånd från ett svenskt medlemskap. Fegt, tycker jag. Hur ska vi kunna väcka opinion för euron om ledarskapet totalt saknas? Folkpartiet är det enda parti som slagit fast att en ny folkomröstning bör hållas redan inom ett par år. Helt rätt tänkt.
Bloggar: Rasmus Jonlund, Per Altenberg
Estlands finansminister Jurgen Ligi beskrev i Rapport igår hur utländska företag tvekar att investera i Estland av rädsla för en devalvering. "Men vi har aldrig någonsin tänkt devalvera" sa Ligi. Här har vi den tydliga ekonomiska fördelen: det blir lika säkert att investera i Estland som i något annat euroland, eftersom risken för devalvering är lika med noll.
Men det finns också politiska fördelar: Estland tar nu plats i den inre cirkel av länder som - i nöd och lust - delar valuta och penningpolitik. Allt fler beslut som rör hela EU - även de länder som står utanför euron - debatteras och fattas i eurogruppen, medan Anders Borg och en handfull andra finansministrar bokstavligen får sitta utanför och vänta.
För eurozonen innebär Estlands inträde ett positivt tillskott. Äntligen ett land som sköter ekonomin och som till punkt och pricka följer de regler som gäller. Förhoppningsvis kan det tjäna som inspiration för mindre ordningsamma medlemmar.
För Sverige blir konsekvensen att ytterligare ett av våra grannländer ingår i en större gemenskap som vi står utanför. När allt fler går med blir det till slut en ohållbar situation till Sverige, både ekonomiskt och politiskt. Därför borde Sverige införa euron så fort som det bara går.
Moderaterna och Anders Borg säger sig gilla den gemensamma valutan, men avfärdar idén om en folkomröstning under nästa mandatperiod. Mona Sahlin gjorde på DN Debatt häromdagen ett tafatt försök att ge euron sitt stöd men samtidigt ta avstånd från ett svenskt medlemskap. Fegt, tycker jag. Hur ska vi kunna väcka opinion för euron om ledarskapet totalt saknas? Folkpartiet är det enda parti som slagit fast att en ny folkomröstning bör hållas redan inom ett par år. Helt rätt tänkt.
Bloggar: Rasmus Jonlund, Per Altenberg
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
