Vem blir först i EU - Norge eller Ukraina?

Ja, får man tro tidigare EU-kommissionären Günter Verheugen, så blir det inte Ukraina. Han (mannen som såg till att få in de tio nya länderna i unionen) tror absolut att både Norge, Schweiz, Island och Turkiet är med i EU om 20 år - men inte Ukraina och de gamla sovjetiska grannländerna. Man får hoppas att han har fel.

Ukraina är den fattiga kusinen från landet som inget hellre vill än gå med i EU. Norge är den rika brorsan som helst avstår. Det vore säkert trevligt för en svensk alliansregering att ha vår västra granne som kollega vid ministerrådsbordet, och kanske skulle Norge till och med ta över Sveriges roll som gnällspiken som bara vill plocka russinen medan övriga ägnar sig åt att samarbeta. Men bra mycket viktigare än Norge är att släppa in de länder som blivit kvar på Europas bakgård.

EU:s viktigaste uppgift är att bevara fred och demokrati på den europeiska kontinenten, och det har man lyckats med. Elva av 25 EU-länder var diktaturer för 30 år sedan, och vem kan idag tänka sig en statskupp i Portugal eller Ungern? Därför vore det ett enormt svek att stänga dörren för Ukraina, Vitryssland eller Moldavien.

I stället borde EU-ledarna enas om ett snabbspår till medlemskap för både Ukraina och Moldavien, och dessutom för Vitryssland så fort Lukasjenko flytt undan de rasande folkmassor som nog snart ger sig ut på gatorna i Minsk. Det kan inte vänta, men jag är rädd att det krävs ett ordförandeskap som vet vad det innebär att slåss för demokrati för att ta det initiativet. Slovenien tar över 2008 och Tjeckien 2009. Kommer de att våga? Vi får hoppas det.